Pistasch Frön grekisk variation "Aegina" (Pistacia vera)

Pistasch Frön grekisk variation "Aegina" (Pistacia vera)

Pris för Paket med 5, 20, 50, 100, 500 frön.

Greklands bästa pistasch är den grekiska sorten "Aegina"!

Det finns många Pistacia-arter i Grekland. Pistacia vera är den enda mutter för konsumtion i Grekland. Andra Pistacia-arter som Pistacia palaestina, P. terebinthus och P. lentiscus används som prydnadsbuskar. "Aegina" är den viktigaste ätbara kultivaren i Grekland.
Mutteren av sorten "Aegina" innehåller 55% fett, 23% proteiner och 14% kolhydrat. Så det har ett högt näringsvärde och den senaste tiden har den haft en ökande popularitet. Dessutom är vikten på en "Aegina" pistaschmutter (torr) i genomsnitt 0,97– 1,12 g. Fuktinnehållet i pistagen är cirka 7,5–9% på torrsubstansen under lagringsförhållanden.

Pistasch (Pistacia vera) är ett litet träd i familjen sumakväxter som kan bli 10 meter högt. Det kommer ursprungligen från sydvästra Asien, från Iran och väster ut till Levanten.

Det finns inte han- och honblommor på samma träd. Blommorna saknar kronblad. Frukten är en stenfrukt som innehåller ett avlångt frö. Som livsmedel kallas fröet pistaschmandel eller pistaschnöt, men botaniskt är det alltså ingen nöt, och många nötallergiker är inte känsliga mot frukten. Stenfrukten har ett hårt beigevitt skal och kärnan är färgstarkt ljusgrön, med en mycket karaktäristisk smak. När frukten mognar öppnas skalet med ett hörbart knäppande ljud. Gamla myter säger att förälskade par som står under ett pistaschträd på natten och hör frukterna öppna sig kommer att bli lyckliga.

Det beigevita pistaschskalet färgas ibland rött. Från början gjordes det för att dölja fläckar som uppstod när frukterna plockades för hand. Numera skördas de nästan alltid med maskiner och då blir det inga fläckar på skalen, vilket gör rödfärgningen onödig. Ändå färgas de ibland, eftersom vissa konsumenter efterfrågar röda pistaschmandlar.

Pistaschträd i odlingar beskärs vanligen, för att underlätta skörden. Ett hanträd producerar tillräckligt med pollen till mellan åtta och tolv fruktbärande honträd. Ett problem i pistaschodlingar är svampsjukdomen Botryosphaeria som dödar blommorna och unga skott.

Pistaschmandlar har ätits av människor under mycket lång tid. Kärnorna äts hela, antingen färska eller rostade och saltade. Pistasch används även i glass och bakverk såsom baklava.

Det bästa odlingsområdet har historiskt varit centrala Iran. Därifrån spreds odlandet till medelhavsområdet under romarrikets tid och under nyare tid har pistasch börjat odlas även i Kalifornien och Australien.

Etymologi

Förutom "pistasch" förekommer också den numera godkända stavningsvarianten pistage (analogt med garage, apanage m.fl. franska lånord vars avslutande zj-ljud kommit att uttalas med sj-ljudet på svenska). Nöten heter pistache på franska.